Narima söder om Klong Nin

Sista veckan på min och Annas backpacker-resa 2002 var jag ensam kvar och spenderade den på Koh Lanta med två svenska killar. Vi bodde på den största stranden Klong Dao. Jag minns hur vi for med moppe över ön och att de flesta vägarna inte var asfalterade. Vi stannade på Long beach (Pra Ae) och åt lunch på en av de få restauranger som fanns där då. Nu, 12 år senare känns stranden förvånande nog relativt orörd. Inga solstolar, inga försäljare….nästan inga hundar! Självfallet finns det många fler hotell och restauranger men det upplevs ändå inte trångt. Svenskar är frekventa men de farhågor jag byggt upp om menyer på svenska, köttbullar, falukorv osv. drabbade inte oss. Eller kallas det selektiv perception?

Lunch vid vägen mitt på dagen

På flaket på väg mot Narima

Premiär-dopp i Narimas infinity-pool

Innan vi checkade ut från Lanta Sand tog Ebbe ett sista dopp i hal-poolen (den kaklade med halt golv, hala kanter och botten) och sur-poolen (poolen med sur smak på vattnet.   ….undrar vad som används istället för klor i den poolen…) med de nyvunna vännerna, norska Anna & Ida. Vi lunchade på favvo-haket längs huvudgatan och tog en pick up in till Saladan. Barnen var redan då överhettade och uttråkade vilket inte bäddade för en behaglig shopping-upplevelse. Peter fick i alla fall sin 37-årspresent 3 månader för sent; en fin svart portfölj i läder (kanske..?) av ett välkänt (och rättstavat) märke. Ebbe blev kortvarigt glad för en lego-sats av kinesiskt märke. Vilmer ville inget annat än att springa runt och vägrade äta, vilket påverkade stämningen. Vilmer hittade en ödla vilket gjorde honom exalterad en stund tills ödlan slutligen försvann in i en sophög. Då var besvikelsen stor, dels över ödlan och dels för att han inte fick leta efter den.

Bort med all sand!

Morgonklättring

Vilmer kliar ryggen mot muren

Ett av alla byggen i sanden

    
Vi åkte sedan söderut mot vårt nästa tillfälliga hem, söder om stranden Klong Nin. Vilken byggaktivitet längs vägen! Öns huvudväg är numer asfalterad, det cementeras husgrunder och byggs hus överallt. Vi hade fått tips från Nina & Harald om Narima, där de var förra året. Vilket ställe! Bungalows ligger insprängda väldigt naturligt i djungeln mellan bananträd, palmer och annan tropisk växtlighet. Restauranten är belägen högt med utsikt över havet. På en avsats ned mot den egna stranden ligger en liten bubbelpool och nedanför finns en stor infinity-pool. På stranden finns strandbaren/restauranten. Total lycka för hungriga små magar när vi beställde plain spaghetti och det visade sig vara ”Västerås-pasta” (typ à la Barilla), inte Thailandspasta, dvs nudlar. 

Dagarna har lunkat på i sakta, skön mak. Sovmorgon finns inte i våra barns begreppsvärld så vi har varit glada att frukosten börjat kl 07, så vi sluppit vänta mer än en timme i alla fall. Elin har gått på yoga flera morgnar. Annars har vi simmat i poolen med utsikt över havet, grävt i sanden, spanat på eremitkräftor eller snorklat och sett akvariefiskar i havet. Avskildheten på Narima är fantastisk men begränsande, när man känner för att göra en kortare utflykt. Maten är dock otroligt bra så det har inte känts som ett problem att äta nästan alla måltider på samma ställe. 

Gegga i vågskvalpet

Vårt solskydd vid stranden

Åter till infinity-poolen. Det är fascinerande att motionssimma i en pool utan kant. Man ser ju verkligen allt runtomkring poolen istället för att bara se kakel. Här på Narima är det sagolikt vacker utsikt mot havet. Det är helt klart förståeligt varför denna typ av pool är så poppis. Vacker utsikt i all ära men infinity-pool innebär också åtminstone i en teknologs ögon emellanåt en rätt komisk konsekvens av Archimedes princip, vilket ungefär betyder att volymen av en kropp är proportionell mot volymen av det undanträngda vattnet. Det innebär att när nån kliver ner i infinity-poolen uppstår ett plask från vattnet som rinner över kanten som står i direkt proportionen till personens volym. Här på Narima är infinity-poolen placerad i blickfånget från restauranten så de flesta av restaurantens gäster har nog noterat hur olika kroppars volym står i proportion till det efterföljande plasket från vattnet som försvinner över poolkanten.  

Déjà vue från när Ebbe hängde på balkongen i Kovalam, Kerala

Pyssel under siestan

Film under siestan

Vilmer förstår numera det mesta av det som sägs på svenska. Tyvärr förstår vi bara en del av vad Vilmer säger eftersom han än så länge håller sig till meningar med enbart ett eller ibland två ord. Det är en attraktion att höra Vilmer sjunga. Han gör det ganska ofta. Texten är givetvis helt omöjlig att förstå men när han får till rätt melodi så blir det uppenbart vilken text han sjunger. Nedan är några exempel:

Ginka    ginka  nanna       da,      du     da    dundar   da     du  dä

BLINKA LILLA STJÄRNA DÄR, HUR JAG UNDRAR VAR DU ÄR

Bä    bä    bäbä  bä       bä    bä  bäbä     bä

BÄÄ BÄÄ VITA LAMM HAR DU NÅGON ULL

Vovven       voven    vovven      voven  ………………… bo.   

BJÖRNEN SOVER BJÖRNEN SOVER I SITT LUGNA BO.

 …  ……..Inte    farlig ………    man …… farlig     ….  ..Toooo. Bu

 HAN ÄR INTE FARLIG BARA MAN ÄR VARLIG   ….. TRO!

Vilmer sjunger till djurmemory:

Ebbe förklarar hur bubbelpoolen fungerar:

Middag i solnedgången

 I övermorgon åker hem till Sverige och snart därefter mot äventyret i London.