Happy Onam

Själva kulmen av Onam-firandet inträffade igår, fredag. Antalet högtalare längs vägarna med musik på högsta volym, långväga utanför gränsvärden för vad som klassas som oskadligt, hade fördubblats liksom mängden av blomster-arrangemang i full prakt. Det kändes i luften att alla var glada. Butikers och restaurangers      öppettider verkade variera, lite beroende på om ägarna ville fira mycket eller lite.

Vårt Onamfirande började med att vår hyresvärd Raju, som bor med sin familj på nedervåningen, kom upp och bjöd oss på traditionell frukost. Den består av iddili, ångkokta riskakor som serveras tillsammans med sambar, en medelstark sås av linser och grönsaker. Till det äter man banan och dricker te.  Ebbe smaskade i sig iddli men såsen var i starkaste laget för hans smaklökar.

Vid lunch gick vi ned till värdfamiljen, som består av pappa Raju, mamma Suraya och den 15-åriga sonen Surejsh TV:n har en central plats i det kombinerade matsalen/köket och verkar stå på hela dagarna. Suraya hade lagat mat i 2 dagar och hade använt både köket inne och ett utrymme utomhus för att få plats med alla olika baljor och byttor. 

Raju dukade omsorgsfullt upp vår Onam-lunch på bananblad från grannens bananträd. Det är tydligen mycket viktigt i vilken ordning man pytsar ut de olika rörorna. Innan vi fick sätta oss fick vi vänta i 3 minuter på att förfäderna skulle ha chansen att komma och skåda den vackra maten. Det var endast dukat till tre personer och vi förstod snabbt att det var vi och husets herre som skulle äta. Suraya och Surejsh stod bredvid och tittade, fyllde på eller skrattade åt vårt tappra men halvlyckade försök till att äta med högerhanden utan att slabba alltför mycket. Det var ljuvligt gott och mättande.

Vi avslutade dagen vid poolen på Uday Samudra beach hotel, ett lyxhotell 5 min från vårt hus. Ett besök på hotellet påminner om den stora skillnaden mellan rik och fattig i det här landet. För oss blir ett besök i poolen som ett vattenhål för den som ibland vill känna att det är rent, städat och fritt från hundar. Ebbe badade allra mest i den låga plastlådan som är till för att skölja av fötterna innan man går i själva poolen. Men i nästa sekund tar han ett steg rakt ned i poolen.