onsdag 21 september 2011

Konstiga saker ibland







I Indialand kan man råka ut för konstiga saker som att få tre bananer då man öppnar en banan eller att hitta sin son bada sig själv i handfatet.

Mindre sympatiska händelser är att försöka korsa Mahatma Gandhi Road inne i Trivandrum och samtidigt undvika hål i gatan. 

En annan konstig händelse som jag nyligen råkat för var gårdagens tandläkarbesök.

MG Road
Min fot vid hål i MG road
Som ni såg i mitt förra inlägg har mina två framgaddarna fått sig en rejäl omgång. I går var jag alltså inne i Trivandrum för att få ett utlåtande om min glugg.

-Ja Ann, jag var tvungen att ta mig in till Trivandrum. Tandmottagningen på Samudra Hotel erbjuder, typ, massage av tandköttet,  vademecumblekning och diverse ayurveda-odontologi. Säkert mycket bra sådana behandlingar men för min skada hjälper det nog föga.

Väl hos Dr. Chandran fick jag en snabb undersökning av Doktorn själv i ett rum av fullt av små artiga manliga tandläkarstudenter och ett otal sköterskor. Det jag minns av sköterskorna var att de, till skillnad från männen, konstant bar munskydd och att de enbart talade malayalam. Dessutom trängde sig så många sköterskor som möjligt nära röntgenapparaten så snart det blev dags att ta bilder. Dr. Chandran och hans studenter tog dock ett steg tillbaka så snart röntgenapparaten var i bruk. 

Det blev ganska många röntgenbilder innan Dr. Chandran konstaterade att skadan med största sannolikhet bara var kosmetisk eftersom tandrötterna verkade ha klarat smällen. Baserat på hans konstaterande så blev jag något överraskad över hans förslag på behandling. Dr. Chandran föreslog nämligen att rotfylla båda tänderna (JA, båda!!) och sedan bygga ’very nice crowns’ i något dyrt material. 

–Henke, känner du till ’Lava’ eller ’pro-cera’?

Jag blev erbjuden att åtgärderna kunde ske när som helst, förslagsvis omedelbart.  Då jag hade lite svårt att följa Dr. Chandrans beslutsresonemang beslöt jag att fundera på saken. Jag betalade de 400 rupiees (ca 60 kr) som röntgenbilderna kostade och åkte rickshaw följt av buss hem igen till Kovalam.

Nu har jag funderat på saken. Efter goda råd från flera av er men framförallt från Elisabet Guterstam (Tack igen Bettan!), via facebook, så blir det inte någon rotfyllning alls så länge det verkar som att tänderna lever. Istället ska Dr. Chandran få limma/bygga upp framtänderna igen. Kanske ska detta kommer att hända redan denna vecka. Ska bli spännande…. ..fortsättning följer. /Peter


Förresten, nån som undrar varför Kerala kallas ’the Diabetes Capital of the World’?

3 kommentarer:

  1. imponerande att peter går runt i riktiga skor i södra indien, det krävs en rejäl karl att undvika flip-flops i det klimatet.

    Btw, sent grattis till Elin! hoppas födelsedagen var alla tiders.

    kul att läsa bloggen också! kram

    SvaraRadera
  2. Hej på er! Tack för alla goda råd och framför allt tack för en härlig blogg! Jag ska spela säsongens sista golftävling i morgon, det lackar mot höst ... Annars jobb, jobb, jobb - så jag kommer att känna mig 150% värd att få skön semester i Indien. Håll i tänderna och krama Ebbe och er båda också, från Ewa

    SvaraRadera
  3. Peter! Jag tycker du ska satsa på titan samt en guldbeläggning! Guldpriset är på väg ner lite nu så det kan bli en bra investering. Och guld är alltid snyggt!

    SvaraRadera