Vi vaknade före soluppgången (före 06.00) av att det kändes som om någon hade satt på stereon på högsta volym inne i vårt sovrum. Eftersom det var indisk pop förstod vi att musiken kom utifrån. Discodunkets källa var en av de stora högtalarna uppsatta här och där i norra Kovalam. Sista dagen på Onam hedrade man King Mahabali som enligt sägnen regerat nån gång förr i tiden och lyckats uppnå en perfekt balans mellan harmoni, jämlikhet och rikedom. Detta gjorde dock guden Vishnu svartsjuk och kung Mahabali förvisades…följaktligen. Under Onam återkommer dock Mahabali, till vårt förtret. Förutom den tidiga musiken vördar man Mahabali med gula flaggor.
Vi klev av bussen vid East fort, mitt på den långa stora
gatan MG (Mahatma Gandhi Road), kring vilken mycket affärsverksamhet kretsar.
Klockan var bara halv nio men det var fullt med folk som var på väg mot det
stora hindutemplet Sri Padmanabha-swamy. Männen var klädda i mundu (kort eller långt
bomullstyg knutet runt höften) och kvinnor i vackra sidensaris och mängder av
smycken. Kommersen kring blomster- och fruktstånden
var hög i syfte att inhandla offergåvor till gudarna. Vi såg inte en enda
västerlänning eller vit person i området. Själva templet är endast öppet för
hinduer men alla har möjlighet att beskåda den vackra arkitekturen. Under
templet lär det finnas en mycket värdefull skatt värd 100-tals miljarder.
Troligtvis är detta anledningen till att området bevakades av talrika vakter
med bajonettförsedda AK47or.
Kvinnor som säljer kokosnötter att offra till gudarna |
Vid ett annat tempel smattrade det som vid soft airgun
attraktionen på Gröna Lunds 5-kamp. Det var dock män som offrade kokosnötter
genom att kasta dem i ett stort stenbadkar så att den värdefulla kokosmjölken
rann ut till förmån för nåt högre väsen. Synnerligen osympatiskt att mata gudar
istället för svältande människor.
Väl hemma mättade vi våra magar med god take-away mat från
Floras Family Restaurant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar